Det mest populära med dessa filosofer är att de har blivit berömda med en sammanfattande devis. Att kunna dessa och lite av deras innebörd hör till när man läst filosofi. Så jag skriver här dessa deviser med en liten förklaring:
Descartes: Cogito ergo sum : Jag tänker, alltså finns jag. Descartes sökte efter någonting fast, något som inte går att betvivla. För deduktiva system- teorier, likt exempelvis Euklides Geometri, byggt på Axiom, orubbliga sanningar, så försökte också Descartes finna någon sådan utgångspunkt för det mänskliga varandet, och han fann den genom det metodiska tvivlet. Att tvivla på allt. Men han kunde ju inte tvivla på att han tvivlade? - Alltså måste han finnas! Via ren logik kunde han, sedan han fastställt sin existens, också fastställa Guds existens, och att hela verkligheten är ungefär sådan som den verkar vara - eftersom, menade Descartes, Jag som alltså finns och tänker kan föreställa mig något fullkomligt. Jag själv är inte fullkomlig - så iden måste ha sin uppkomst i något större och bättre än jag - Gud. Om Gud är fullkomlig, så luras han inte och alltså kan vi i stort lita på våra sinnen och vårt förnuft, dvs verkligheten finns. Descartes var därigenom med sin deduktiva metod en rationalist.
Att Cartesius ( latin för Descartes) också snöpligen dog 1650 av förkylning, i Stockholm, inbjuden av Drottning Kristina, bör man känna till.
John Locke. Människan föds som en " Tabula Rasa" (tom tavla). Locke vände sig emot iden om medfödd kunskap och menar att ideerna uppstår i mötet med den empiriska verkligheten. Vi skulle aldrig ha kunnat föreställa oss t.ex. En fyrkant, eller en punkt, utan sinnena, och skulle därför inte ens kunnat framställa de axiom som ligger till grund för de stora deduktiva systemen, som t.ex. Geometrin utan sinnesintryck. Människan föds som en tom tavla, där erfarenheterna skapar verklighetsuppfattningens fundamenta. Locke var verksam inom politisk filosofi och statsvetenskap och en av liberalismens förgrundsfigurer.
George Berkeley : Esse est percipi - att vara är att förnimmas- om det inte finns ett medvetande, kan något då anses finnas? Vi kan inte ens föreställa oss något som varande om vi samtidigt föreställer oss att inga varelser med medvetande finns, eftersom vi då föreställer oss dem med vårt medvetande.
Tänk er universum utan att någon vet om det! - I vart fall går det inte att bevisa att någonting finns om inte någon upplever det, det var en av Berkeleys poänger. För att bevisa det måste vi titta efter, och då finns det. Utan medvetande ingen existens! George Berkeley var därigenom en radikal idealist. ( i motsats till materialist)
Nåväl, finns då inte klassrummet när vi har gått ut ur det och ingen är där? Jo- men bara för att det finns ett väsen som alltid är medvetet om allting, och det är Gud! Utan Guds medvetande, så skulle all verklighet upphöra, enligt Berkeley. George Berkeley var biskop av Cloyne på Irland 1700-talet.
"Att vara är att förnimmas" tål att tänka på, särskilt för en artist! :)
David Hume : "Everything is just a bundle of perceptions" .
Hume närmar sig det som senare blev kallat "fenomenologi". Han menar att om vi närmare håller oss till vad vi faktiskt förnimmer, så är det perceptioner, som vi sedan tolkar till olika sammanhang, men vi lägger in värderingar och fantasier. Om vi ser närmare efter så påstår vi att det finns saker som faktiskt inte finns, vi har lagt till dem! T.ex. Så menar Hume att vi inte någonsin kan se " en orsak". Vi ser bara, för att vara strikt, att först händer det och sedan händer det, när vi påstår att något har orsakats av något. Vi ser inte en orsak någonstans! Inte heller, menade Hume, att vi kan se ett "jag". Vem är det i så fall som ser det? Hume var alltså skeptisk till fundamenten för våra verklighetsbeskrivningar. På samma sätt arbetar nutida fenomenologer för att strikt registrera olika data (impressioner) och söka alternativa tolkningar till de gängse och för att få bort inläsningar i materialet som inte finns där, för att komma fakta närmare.
Humes intentioner var alltså strikt empiristiska, han räknas till skepticismen, eftersom han ifrågasatte "common sense".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar