Ordlista
Filosofi (filos= vän, Sofia= visdom)
Semantik: (Sema=tecken, tik = läran om)
Ord: Beteckning (byggsten)
Begrepp: Mentalt sammanhang kopplat till ett ord, eller en mening.
Ords referens: Det ordet betecknar
Ords betydelse: Lexikaliskt, kontextuellt
Vaghet =obestämdhet
Mångtydighet: ordet betyder flera saker (har mest betydelse vid dataprogrammering)
Kunskapsteori: t.ex. Korrespondensteori, Koherensteori
Empiri: sinnesdata (har sett, hört osv eller olika utslag på mätare)
Empirism: Sanningen om verkligheten utvinns ur sinnesdata
Rationalism: Sanningen finns i logik och matematik, i förnuftet. (dvs den systematiska sanningen om verkligheten) - Descartes
Ratio = förnuft
Induktion: Generalisering av sinnesdata: Giraffer finns i Afrika; om jag åker till afrika, så kommer jag att kunna se en giraff.
Deduktion: Logisk slutledning från någon accepterad eller säker kunskap: T.ex Om en kvadrat eller rektangel har 360 graders vinkelsumma, så har en triangel 180 graders vinkelsumma, eftersom en kvadrat/rektangel som delas diagonalt blir en triangel.
Idealism: Verkligheten är beroende av medvetande för sin existens: - G. Berkeley
Skepticism:
Fenomenvärlden: "Das ding für uns" sinnesintrycken tolkade genom den mänskliga konstitutionen (åskådningsformerna) - I. Kant
Noumenalvärlden (Das ding an sich) Verkligheten sådan den egentligen är - ej åtkomlig för våra sinnen. - I. Kant
söndag 9 februari 2014
onsdag 29 januari 2014
Descartes, Locke, Berkley och Hume
Det mest populära med dessa filosofer är att de har blivit berömda med en sammanfattande devis. Att kunna dessa och lite av deras innebörd hör till när man läst filosofi. Så jag skriver här dessa deviser med en liten förklaring:
Descartes: Cogito ergo sum : Jag tänker, alltså finns jag. Descartes sökte efter någonting fast, något som inte går att betvivla. För deduktiva system- teorier, likt exempelvis Euklides Geometri, byggt på Axiom, orubbliga sanningar, så försökte också Descartes finna någon sådan utgångspunkt för det mänskliga varandet, och han fann den genom det metodiska tvivlet. Att tvivla på allt. Men han kunde ju inte tvivla på att han tvivlade? - Alltså måste han finnas! Via ren logik kunde han, sedan han fastställt sin existens, också fastställa Guds existens, och att hela verkligheten är ungefär sådan som den verkar vara - eftersom, menade Descartes, Jag som alltså finns och tänker kan föreställa mig något fullkomligt. Jag själv är inte fullkomlig - så iden måste ha sin uppkomst i något större och bättre än jag - Gud. Om Gud är fullkomlig, så luras han inte och alltså kan vi i stort lita på våra sinnen och vårt förnuft, dvs verkligheten finns. Descartes var därigenom med sin deduktiva metod en rationalist.
Att Cartesius ( latin för Descartes) också snöpligen dog 1650 av förkylning, i Stockholm, inbjuden av Drottning Kristina, bör man känna till.
John Locke. Människan föds som en " Tabula Rasa" (tom tavla). Locke vände sig emot iden om medfödd kunskap och menar att ideerna uppstår i mötet med den empiriska verkligheten. Vi skulle aldrig ha kunnat föreställa oss t.ex. En fyrkant, eller en punkt, utan sinnena, och skulle därför inte ens kunnat framställa de axiom som ligger till grund för de stora deduktiva systemen, som t.ex. Geometrin utan sinnesintryck. Människan föds som en tom tavla, där erfarenheterna skapar verklighetsuppfattningens fundamenta. Locke var verksam inom politisk filosofi och statsvetenskap och en av liberalismens förgrundsfigurer.
George Berkeley : Esse est percipi - att vara är att förnimmas- om det inte finns ett medvetande, kan något då anses finnas? Vi kan inte ens föreställa oss något som varande om vi samtidigt föreställer oss att inga varelser med medvetande finns, eftersom vi då föreställer oss dem med vårt medvetande.
Tänk er universum utan att någon vet om det! - I vart fall går det inte att bevisa att någonting finns om inte någon upplever det, det var en av Berkeleys poänger. För att bevisa det måste vi titta efter, och då finns det. Utan medvetande ingen existens! George Berkeley var därigenom en radikal idealist. ( i motsats till materialist)
Nåväl, finns då inte klassrummet när vi har gått ut ur det och ingen är där? Jo- men bara för att det finns ett väsen som alltid är medvetet om allting, och det är Gud! Utan Guds medvetande, så skulle all verklighet upphöra, enligt Berkeley. George Berkeley var biskop av Cloyne på Irland 1700-talet.
"Att vara är att förnimmas" tål att tänka på, särskilt för en artist! :)
David Hume : "Everything is just a bundle of perceptions" .
Hume närmar sig det som senare blev kallat "fenomenologi". Han menar att om vi närmare håller oss till vad vi faktiskt förnimmer, så är det perceptioner, som vi sedan tolkar till olika sammanhang, men vi lägger in värderingar och fantasier. Om vi ser närmare efter så påstår vi att det finns saker som faktiskt inte finns, vi har lagt till dem! T.ex. Så menar Hume att vi inte någonsin kan se " en orsak". Vi ser bara, för att vara strikt, att först händer det och sedan händer det, när vi påstår att något har orsakats av något. Vi ser inte en orsak någonstans! Inte heller, menade Hume, att vi kan se ett "jag". Vem är det i så fall som ser det? Hume var alltså skeptisk till fundamenten för våra verklighetsbeskrivningar. På samma sätt arbetar nutida fenomenologer för att strikt registrera olika data (impressioner) och söka alternativa tolkningar till de gängse och för att få bort inläsningar i materialet som inte finns där, för att komma fakta närmare.
Humes intentioner var alltså strikt empiristiska, han räknas till skepticismen, eftersom han ifrågasatte "common sense".
Descartes: Cogito ergo sum : Jag tänker, alltså finns jag. Descartes sökte efter någonting fast, något som inte går att betvivla. För deduktiva system- teorier, likt exempelvis Euklides Geometri, byggt på Axiom, orubbliga sanningar, så försökte också Descartes finna någon sådan utgångspunkt för det mänskliga varandet, och han fann den genom det metodiska tvivlet. Att tvivla på allt. Men han kunde ju inte tvivla på att han tvivlade? - Alltså måste han finnas! Via ren logik kunde han, sedan han fastställt sin existens, också fastställa Guds existens, och att hela verkligheten är ungefär sådan som den verkar vara - eftersom, menade Descartes, Jag som alltså finns och tänker kan föreställa mig något fullkomligt. Jag själv är inte fullkomlig - så iden måste ha sin uppkomst i något större och bättre än jag - Gud. Om Gud är fullkomlig, så luras han inte och alltså kan vi i stort lita på våra sinnen och vårt förnuft, dvs verkligheten finns. Descartes var därigenom med sin deduktiva metod en rationalist.
Att Cartesius ( latin för Descartes) också snöpligen dog 1650 av förkylning, i Stockholm, inbjuden av Drottning Kristina, bör man känna till.
John Locke. Människan föds som en " Tabula Rasa" (tom tavla). Locke vände sig emot iden om medfödd kunskap och menar att ideerna uppstår i mötet med den empiriska verkligheten. Vi skulle aldrig ha kunnat föreställa oss t.ex. En fyrkant, eller en punkt, utan sinnena, och skulle därför inte ens kunnat framställa de axiom som ligger till grund för de stora deduktiva systemen, som t.ex. Geometrin utan sinnesintryck. Människan föds som en tom tavla, där erfarenheterna skapar verklighetsuppfattningens fundamenta. Locke var verksam inom politisk filosofi och statsvetenskap och en av liberalismens förgrundsfigurer.
George Berkeley : Esse est percipi - att vara är att förnimmas- om det inte finns ett medvetande, kan något då anses finnas? Vi kan inte ens föreställa oss något som varande om vi samtidigt föreställer oss att inga varelser med medvetande finns, eftersom vi då föreställer oss dem med vårt medvetande.
Tänk er universum utan att någon vet om det! - I vart fall går det inte att bevisa att någonting finns om inte någon upplever det, det var en av Berkeleys poänger. För att bevisa det måste vi titta efter, och då finns det. Utan medvetande ingen existens! George Berkeley var därigenom en radikal idealist. ( i motsats till materialist)
Nåväl, finns då inte klassrummet när vi har gått ut ur det och ingen är där? Jo- men bara för att det finns ett väsen som alltid är medvetet om allting, och det är Gud! Utan Guds medvetande, så skulle all verklighet upphöra, enligt Berkeley. George Berkeley var biskop av Cloyne på Irland 1700-talet.
"Att vara är att förnimmas" tål att tänka på, särskilt för en artist! :)
David Hume : "Everything is just a bundle of perceptions" .
Hume närmar sig det som senare blev kallat "fenomenologi". Han menar att om vi närmare håller oss till vad vi faktiskt förnimmer, så är det perceptioner, som vi sedan tolkar till olika sammanhang, men vi lägger in värderingar och fantasier. Om vi ser närmare efter så påstår vi att det finns saker som faktiskt inte finns, vi har lagt till dem! T.ex. Så menar Hume att vi inte någonsin kan se " en orsak". Vi ser bara, för att vara strikt, att först händer det och sedan händer det, när vi påstår att något har orsakats av något. Vi ser inte en orsak någonstans! Inte heller, menade Hume, att vi kan se ett "jag". Vem är det i så fall som ser det? Hume var alltså skeptisk till fundamenten för våra verklighetsbeskrivningar. På samma sätt arbetar nutida fenomenologer för att strikt registrera olika data (impressioner) och söka alternativa tolkningar till de gängse och för att få bort inläsningar i materialet som inte finns där, för att komma fakta närmare.
Humes intentioner var alltså strikt empiristiska, han räknas till skepticismen, eftersom han ifrågasatte "common sense".
onsdag 22 januari 2014
Anteckningar Kunskapsteori.
Kom håg att det endast är språkliga uttryck som är sanna eller falska. De är på något sätt korrelerade till verkligheten. - Men vilken verklighet? - "Den vanliga verkligheten" är den som vi menar att vi ser, hör, känner, luktar och smakar på. Det är en realistisk syn. Men en "naiv realist" tror att det är precis som hon eller han ser det. En mer reflekterande realist är medveten om att det finns andra synsätt än det egna.
En djupare kritik av realismen är konstruktivismen, som menar att vi väljer ut (selekterar) och påverkar sinnesdata så att vi "ser" mycket snäva bilder av verkligheten. En större verklighet når vi med all teknik som t.ex. teleskop, mikroskop, röntgen osv, men också de teorier som låter oss tolka innebörden av ett specifikt fenomen.
Korrespondensteorin för sanning hävdar att språket, när det är sant korresponderar (speglar) verkligheten. Det var grundtanken i den s.k. "logiska positivismen" som var en förhärskande vetenskapsteori under första hälften av 1900-talet. Enligt den så var det "meningslöst" att använda ord som inte hade någon referens, t.ex. "sjöjungfru", men också ord som själ", eller "överjag" (är "överjaget" mm. en teoretisk "konstruktion"?). Man krävde hårddata (positive facts) för att kalla något vetenskapligt. Men det framkom ganska snart att det var en allför sträng kunskapsteori. Hur skulle man t.ex. karakterisera uttryck som att "Djuret lider i den trånga buren"? (Vilket de också gjorde, eftersom det inte gick att bevisa det vetenskapligt.)
Ändå är korrespondensteorin en bakomliggande naturlig matris för våra mest grundläggande uppfattningar. Men den behöver kompletteras.
Koherensteorin om sanning är en teori som kan passa bättre för att validera "verkligheter" som inte motsvaras av hårddata. Koherens betyder "hänga ihop".
Nr vi talade om att data behöver teorier (ovan) för att begripas, så betyder det att de får signifikans genom ett sammanhang. Sammanhang hänger ihop.
Så t.ex. skulle ett plötsligt uttalande från en högt uppsatt centerpartist att "Vi måste begränsa invandringen!" omedelbart bryta mot de sammanhang som vi känner till.Och vi skulle misstro sanningshalten i medias framställning och börja söka olika förklaringar. Allt måste hänga samman, på ytan, men också på djupet. Inom vetenskapen så finns det "kärnsanningar" Uttalanden som skulle bryta mot dem, skulle möta kompakt motstånd och förklaras som falskt, fel och idiotiskt.
I länken nedan kan ni läsa om Induktion och Deduktion.
https://docs.google.com/document/d/1_mDssH99BtPLWEr3KdgCYzigZcDCoySe79H76msgaf8/edit?usp=sharing
Kom håg att det endast är språkliga uttryck som är sanna eller falska. De är på något sätt korrelerade till verkligheten. - Men vilken verklighet? - "Den vanliga verkligheten" är den som vi menar att vi ser, hör, känner, luktar och smakar på. Det är en realistisk syn. Men en "naiv realist" tror att det är precis som hon eller han ser det. En mer reflekterande realist är medveten om att det finns andra synsätt än det egna.
En djupare kritik av realismen är konstruktivismen, som menar att vi väljer ut (selekterar) och påverkar sinnesdata så att vi "ser" mycket snäva bilder av verkligheten. En större verklighet når vi med all teknik som t.ex. teleskop, mikroskop, röntgen osv, men också de teorier som låter oss tolka innebörden av ett specifikt fenomen.
Korrespondensteorin för sanning hävdar att språket, när det är sant korresponderar (speglar) verkligheten. Det var grundtanken i den s.k. "logiska positivismen" som var en förhärskande vetenskapsteori under första hälften av 1900-talet. Enligt den så var det "meningslöst" att använda ord som inte hade någon referens, t.ex. "sjöjungfru", men också ord som själ", eller "överjag" (är "överjaget" mm. en teoretisk "konstruktion"?). Man krävde hårddata (positive facts) för att kalla något vetenskapligt. Men det framkom ganska snart att det var en allför sträng kunskapsteori. Hur skulle man t.ex. karakterisera uttryck som att "Djuret lider i den trånga buren"? (Vilket de också gjorde, eftersom det inte gick att bevisa det vetenskapligt.)
Ändå är korrespondensteorin en bakomliggande naturlig matris för våra mest grundläggande uppfattningar. Men den behöver kompletteras.
Koherensteorin om sanning är en teori som kan passa bättre för att validera "verkligheter" som inte motsvaras av hårddata. Koherens betyder "hänga ihop".
Nr vi talade om att data behöver teorier (ovan) för att begripas, så betyder det att de får signifikans genom ett sammanhang. Sammanhang hänger ihop.
Så t.ex. skulle ett plötsligt uttalande från en högt uppsatt centerpartist att "Vi måste begränsa invandringen!" omedelbart bryta mot de sammanhang som vi känner till.Och vi skulle misstro sanningshalten i medias framställning och börja söka olika förklaringar. Allt måste hänga samman, på ytan, men också på djupet. Inom vetenskapen så finns det "kärnsanningar" Uttalanden som skulle bryta mot dem, skulle möta kompakt motstånd och förklaras som falskt, fel och idiotiskt.
I länken nedan kan ni läsa om Induktion och Deduktion.
https://docs.google.com/document/d/1_mDssH99BtPLWEr3KdgCYzigZcDCoySe79H76msgaf8/edit?usp=sharing
torsdag 16 januari 2014
Hej alla filosofistudenter! Här är en länk till arbetsfrågor på det senaste som vi talat om.
Jag vill meddela att vi hoppar över Argumentation (kap 3) och går direkt från språket till kap. 4 - kunskap och sanning.
Länk:
arbetsfrågor
Jag vill meddela att vi hoppar över Argumentation (kap 3) och går direkt från språket till kap. 4 - kunskap och sanning.
Länk:
arbetsfrågor
onsdag 8 januari 2014
Filosofi 1.
V. 2 - 4 anteckningar v.3
Introduktion till Filosofin.
Vi börjar med semantik och argumentation.
läs s. 16-35 i läroboken, som heter "Gula idéer sover lugnt" av Lars-Göran Alm.
På lektionerna kommer vi att gå igenom och diskutera de idéer och begrepp som vi läser om. Det är då bäst om du antecknar och försöker vara aktiv, eftersom annars kan det vara svårt att komma ihåg och även att förstå vad det går ut på.
Jag kommer att fylla på med material här i bloggen, så du vet vad du ska tänka på. Vi måste tillsammans finna takten för att klara kursen på resten av läsåret. Vi får se hur snabbt det går. Det är ett ganska pressat tidsschema. Därför, gör ditt bästa för att hänga med, så det inte finns saker ogjorda, eftersom det då blir svårt att komma i kapp.
Första uppgiften:
Du kan fundera på hur ord - idé - verklighet förhåller sig till varandra, och vad Ludwig Wittgenstein menade med "Mitt språks gränser är min världs gränser."! Ta fram din idé och förklara och argumentera för din förståelse! Hoppsan!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)